Favoritcitat.
"1. Anything that is in the world when you're born is normal and ordinary and is just a natural part of the way the world works.
2. Anything that's invented between when you're fifteen and thirty-five is new and exciting and revolutionary and you can probably get a career in it.
3. Anything invented after you're thirty-five is against the natural order of things."
/Douglas Adams, The Salmon of Doubt
....trots detta nyfiken på det mesta i världen omkring mig, i stort och smått.
Inte riktigt än, men ändå ganska snart: julledigt! Härligt! :-)
Här kommer oförglömlig dans med koreografi av och inte minst med den entusiastiske The One And Only Jeff Murdock tillsammans med den inte fullt så entusiastiske vännen Steve. En glädjeglimt från favvoserien Coupling från BBC:
...i perioder. Efter en lång period av stor trötthet när bokstäverna mest bara hoppat vilsekommet omkring innan sömnen tagit över, har nu en har nu en period av glupahungrig läsning infunnit sig.
Vad finns då på soffbordet? Jo, t ex diverse böcker om Masonite - svensk kultur- och designhistoria speglad genom ett material som inte bara ska förknippades med halvruttna övergivna sommarstugor i skogen, läsning som sedan förde vidare till fascinerande skapelser som Cykelbilen Fantom ( yep - ritningarna går fortfarande att köpa från Hobbex), intressant läsning om zenmästaren Thich Nhat Hanh samt en serie ungdomsböcker i den lite glidande genren "science fantasy": De vandrande städerna (Mortal engines)av Philip Reeve.
Sist men inte minst ligger där Skumtimmen av Johan Theorin. Som är så bra och suggestiv och rent ut sagt krypande läskig att Otsi nervöst tittade sig över axeln och nästan springer uppför trapporna igen när hon sent om kvällen är tvungen att gå ut i det knarrande gamla trapphuset för att släppa ut katten till nattdis och formlösa skuggor. Mer om samtliga dessa böcker kommer inom kort...
...och för den som denna amerikanska valnatt undrar om humöret och framtidshoppet kommer att vända uppåt eller neråt imorgon när vinnaren kungörs, bjuds här en kort förklaring av fenomenet tyngdkraft. Frågan som ska besvaras är "Varför trillar saker alltid neråt?". Det är Anders och Måns som förklarar:
Sonen, 6-år, på veckans fiollektion: får i en kort paus en lätt frånvarande blick, sätter tankfull stråkspetsen i marken, lutar sig lätt mot stråken med benen lite i kors. Börjar - innan Lärare + Moder högljutt påpekar att en stråke inte håller för detta - cirkla runt densamma...
Förvånat/indignerat svar från Den Unge Mannen:
- Men jag gör ju bara som Gene Kelly i regnet....!?
...och nästa gång 4-åriga dottern - som vanligtvis mest gillar klassiskt Motown-sound - lyriskt börjar prata om en flicka med fin hatt och nån som "drar ner byxorna och dansar med pingviner" är det Dick Van Dyke och detta hon pratar om - se ca 1:50 in i filmen:
Den bok Otsi för närvarande somnar över på kvällarna är en deckare - Glennkill av tyskan Leonnie Swann (Eng version: Three bags full). Somnandet är emellertid inte bokens fel, för vem utom den ständigt trötta småbarnsföräldern skulle väl somna över något så oemotståndligt som en tysk deckare om ett gäng får som försöker lösa ett mord som utspelar sig på Irland?
Total fårförvirring utbryter när fårflocken en morgon hittar sin herde George död, genomborrad av en spade. Ulligt skarpsinne, fårlogik och får-livsfilosofi blandas när flocken med tackan Miss Maple i spetsen bestämmer sig för att försöka ta reda på vad som har hänt:
"Han är död" svarade Miss Maple /.../ "Vi måste vara beredda. Förr eller senare kommer det hit människor. Vi måste titta efter vad de gör, lyssna efter vad de berättar. Och vi borde inte alla stå i en hög så här misstänkt. Vi borde bete oss naturligt"
Efter att ha gjort sitt bästa för att bete sig naturligt och tjuvlyssnat på de första människorna som kommer till brottsplatsen har fåren emellertid fler frågor än svar:
"Varför fotograferade de oss?" frågade Maude.
"Varför regnade det?" frågade Cloud.
"Varför kom Georg till hagen på natten?" frågade Heide. Maple nickade åt Mopple. Heide kikade stolt på Othello.
"Varför kom slaktaren hit?" frågade Maude.
"Vad vill slaktaren Lilly?" frågade Othello. Miss Maple nickade.
"Vad är ett testamente?" frågade Lane. Miss Maple nickade.
"När kan man beta igen där Georg har legat?" frågade Cloud.
Fallet måste lösas och fåren känner sig väl rustade för sitt uppdrag - George brukade nämligen läsa högt för dem så de är inte helt okunniga om hur människorna fungerar. En gång har han till och med läst en deckare för dem, så fårflocken känner sig väl insatt i hur ett brott bäst ska lösas...
Tänk er en blandning av Morden i Midsomer och Fåret Shaun från Ardman animations...
Shaun dök första gången upp i en annan Ardman-film - Wallace & Gromit-filmen A close shave från 1995. Det leranimerade fårets personlighet var emellertid av sådant slag att han behövde få mer utrymme. Våren 2007 visades den första av en rad kortfilmer med Shaun som huvudperson och Shaun har numera också en fin hemsida.
...om man spinner vidare på fårtemat drar man sig rask till minnes Veikko Huovinens Fårätarna(Lampaansyöjät) från 1972 - en roadmovie i bokform där två uttråkade medelålders finska herrar bestämmer sig för att leva äventyrsliv och rymmer från vardagslivet i stan för att dra på fårjägarturné i norra Finland. Deras praktiska kunskaper om fårtillredning och äventyrsliv i vildmarken är emellertid inte riktigt i nivå med deras vildsinta äventyrsdrömmar, och deras bild av sig själva som stråtrövare och nutida banditer stämmer inte riktigt överens med verkligheten visar det sig:
"Sepe kom fram till Valtteri. Där kurade Valtteri vid fåret han dödat, morgonblek, orakad, med blodsprängda ögon. /.../ Kumpanerna såg på varandra. De visste båda att ingendera hade slaktat får för att inte tala om andra djur. De kom från en helt annan livsmiljö. Att slakta ingick inte i deras uppfostran. Det håriga djuret i ljungen gjorde dem nervösa."
Under resans gång börjar de båda herrarna så småningom leva allt mer på snabbnudlar och sprit än på fårstekar. Inte låter de sig hejdas av detta då, och medan vodkan flödar löser herrarna världsproblem och diskuterar det obegripliga motsatta könet:
"Vilken kvinna är du kär i?" frågade Sepe.
"Menar du kanske en kvinna i en viss trakt i allmänhet eller kvinnor som tillhör olika yrkesgrupper" ville Valtteri veta.
"Vilket du vill" sa Sepe svävande.
"Nåja, visst älskar jag kvinnorna i Pihtipuhta till exempel.
"Och säkert kvinnorna i grannkommunerna?"
"Visst älskar jag kvinnorna i Nivala, Haapajärvi, Kiuruvesi och också Pielavesi. Jag har ett rymligt sinnelag."
...eftersom man föddes just när och där man föddes, men som man kanske kunde ha varit eller blivit eller formats till om man hade fötts ett annat år, in i en annan era, och som man följaktligen kanske ändå bär inom sig - sidor och personlighetsdrag som skulle ha fått mer eller mindre utrymme i en annan tid..hm.... vart var jag nu....? Jo, DE kan man få en glimt av om man årsbokar sig själv. "Va?" säger läsaren. Gå till http://www.yearbookyourself.com, ladda upp en bild - och lek! Men gör det på morgonen eller förmiddagen när amerikanarna inte är vakna för sen blir sajten så överbelastad att man knappt kommer in.
Så här kul kan man ha - det är Otsi x 4. Åren ska enligt årsbokssajten vara 1950, 1964, 1966 och 1996. Klickar man på bilden blir den större.
Bild nr 2 från vänster är gjord utifrån ett alldeles äkta årsbokskort - 17-årig Otsi på gymnasiet år en gång i tiden (det blev för joxigt med originalbild med glasögon + glasögon i mallen man leker med). De tre övriga bilderna är egentligen ett & samma kort som är taget förra sommaren.
Eller, nästan så här kul kan man ha skulle jag väl säga för bilderna på årsbokssajten blir svartvita, så färgerna har jag lagt dit själv. Handkolorering är f ö både frustrerande och riktigt roligt och kan vara väldigt avkopplande att sitta och greja med. Jag har precis bara börjat försöka förstå hur det funkar. En intressant lite förbisedd konstform - se t ex http://www.digitalretouch.org/coloring.html
Hostig och snörvlig förkylningsdag och därför hemmadag. Växlar mellan soffan/kaffekoppen/filmkanalen TCM + snytpappret och datorn. Framför den senare utforskar jag Statens musiksamlingar (Statens musikbibliotek + Musikmuseet + Svenskt visarkiv) och deras notsamlingar på nätet.
Där kan den som trakterar något instrument hitta mycket kul. Själv gottar jag mig för dagen mest i ordglädje
inför listan över genrer i deras sökformulär ( jo jag vet att jag är lättroad :-)
Bourrée och rigadon minns väl alla som spelade piano på 70-talet från Carl-Bertil Agnestigs böcker. Czardas, halling och diverse varianter av hambo, sarabande, schottis, skänklåtar och slowfox känns också bekant, men hur låter egentligen en kotiljong, en matradura, en monfarino och en promenadpolonäs? För att inte tala om en sverp? (den notläsarkunnige kan hitta svaret här)
...från de svenska musiksamlingarna klickar jag mig vidare ut i världen till jättelika Smithsonian Global Sound som är "an international network of music audio archives and an educational resource". Gratis smakprov och nerladdning för ett par kronor per låt. Här finns verkligen alla världens ljud.
Med en av mina mest minnesvärda musiklyssnarupplevelser någonsin i minnet letar efter musik från Angola. Det här var något jag hörde på min förr-förr-förra arbetsplats - långt innan jag hittat favoriter som Kap Verdes storstjärna Cesaria Evora och liknande artister som sjöng morna och liknande fadoinspirerad afro-latinsk musik på kreolportugisiska(?), eller vad nu denna vackra blandning kan kallas. Nu i efterhand hör jag ännu tydligare att deras sånger har samma musikaliska rötter, samma uttryck. Tillbakalutat, mjukt, akustiskt med svepande atlantiska vågrörelser.
Hursomhelst, musikupplevelsen: en av bibliotekets många trevliga stamgäster, en angolansk ung mamma med mjuk röst sjöng en vaggsång för sin bebis sittandes i barnavdelningens soffa. Gråmulen,kall och småtrist vintereftermiddag på förortsbibliotek i mellansvensk stad, men hennes sång värmde upp hela rummet.
Det var inte den här låten (tror jag) med Lilly Tchiumba men stämningen och tonfallet var densamma.
En annan version av sången Monami finns på Youtube, då med den angolanska gruppen N'Gola Ritmos. Sångerskan heter Lourdes Van-Dunem. Inspelningen är från 1964 och kommer från RTP - Rádio e Televisão de Portugal:
(Söker man efter låttypen monfarino på Nationalencyklopedin föreslår systemet för övrigt hjälpsamt att man har skrivit fel och egentligen menade mandarinand)
Mycket pass har det varit denna den första arbetsveckan efter semestern. Många arbetskamrater är fortfarande lediga och vi som är på plats täcker upp så gott vi kan. Man går eller hastar hit och dit på bibliotekets barnavdelning bland högläsande vuxna och lyssnande barn i soffor och fåtöljer. Går in i en berättelse och ut ur den medan man går vidare och sen in i nästa. En slags litterär dopplereffekt - ni vet det där fenomenet som gör att signalerna från järnvägsövergången ändrar ton när man sitter på det framrusande tåget.
Just där, bland högläsarna och när alla röster och berättelser flyter samman i ett behagligt surrande tänker jag ofta på Damiel och Cassel - de rockklädda änglarna med hästsvans i Wim Wenders film Himmel över Berlin(Wings of desire, 1987).
"Filmen utspelar sig i Västberlin i slutet av 1980-talet. Två änglar strövar genom staden och iakttar och lyssnar till människornas tankar, utan att själva ses eller höras av någon. De har alltid varit i Berlin, de var där innan det fanns någon stad, kanske innan det ens fanns människor." Läs mer
Speciellt tänker jag förstås på scenerna från Berlins stadsbibliotek. Damiel och Cassel som vandrar omkring och hör människornas tankar, andra änglar i långa mörka rockar som tyst nickar hälsningar till varandra, lyssnar på människorna, iakttar och vakar över de läsande och funderande - men som inte har makt att ingripa. Den oroliga studenten. Den gamle mannen som försöker förstå vad som hände under kriget, vart allt och alla har tagit vägen. Barnet - pojken som till skillnad från de vuxna kan se Damiel, och hur de ler till varandra.
"Als das Kind Kind war...." - så börjar berättelsen. Det är Peter Handkes dikt Lied Vom Kindsein som går som en röd tråd genom filmen:
When the child was a child
It walked with its arms swinging,
wanted the brook to be a river,
the river to be a torrent,
and this puddle to be the sea.
When the child was a child,
it didn’t know that it was a child,
everything was soulful,
and all souls were one.....
Och snart, men inte riktigt än, kommer Damiel att gå ut från biblioteket, ut i den delade staden, och hamna på en liten sjabbig cirkus någonstans i Västberlin där en kvinna gör trapetskonster utklädd till ängel. Där händer plötsligt något som den uråldrige Damiel aldrig har varit med om förut.
(...men filmen då? Jodå - efter att ha sett den en höstkväll i Uppsala för väldigt många år och liv sedan vacklade vi ut ur biografmörkret - HJ och GS och jag. Jag var fascinerad och lycklig. HJ var tårögd och så inne i filmen att han ville prata tyska resten av kvällen. GS undrade vad den egentligen handlade om - två gubbar i rock som gick och pratade för sig själva och kunde vi inte gå och se en western istället?!)
...åker vi hela familjen ut till Hjälmarbaden. Tar en promenad över bron till Äsön i snålblåst och duggregn. Tittar på de små sommarstugorna - charmfulla drömmar i lösvirke och masonit på arrenderad mark, med utsikt över silvergråa vida vatten.
Vi vinkar till fiskmåsar. R fotograferar (se bild). Vi turas om att kasta småsten och pinnar i vattnet. Andas sjöluft och fryser. Hittar färska rådjursspår i strandleran och beundrar sötvattensmusslornas grönskimrande skal. Längtar redan till sommar och västkust.
Dagen därpå - idag, första arbetsdagen - kommer den 14-åriga lillkatten för tredje gången på en vecka under högljutt jamande in med en nyfångad sork och släpper på golvet framför soffan. Budskapet är klart och tydligt: kallare tider är på väg. Här mina människor kommer vinterförrådet - varsågoda! Bon appétit!
Otsi entusiastisk över sötvattensmusslor. Dotter något skeptisk. Om man vill se bilden i större format kan man titta här
...på västkusten, var den här herrn/damen. Man kunde nästan höra hur han/hon muttrade och svor på väg tillbaka in i tångruskorna när vi fiskat klart och släppte ut fångsten igen. Dessförinnan hade han/hon med utspärrade klor försökt att HOPPA upp ur hinken för att bita mig. Hu!
Lite vacker växtlighet ur den egna samlingen - något att titta på i väntan på att det ska sluta regna.
Den vita är en namnlös vildpelargon som jag köpte när den stora blomsteraffären hade utförsäljning efter en pelargonutställning förra året ( den hade tappat lappen och såg i största allmänhet tanig och ynklig ut).
Den röda heter 'Astrid', och är en svensk sort som är framodlad av Odensjö handelsträdgård i Grimslöv.
Vad göra med en 6-åring och en 4-åring med massor av spring i benen när regnet vräker ner dag efter dag? Förse dem med oljudsmaskiner av olika slag för att uppmuntra deras kreativitet kanske? Hmmmm.... Såhär som denna nyss återfunna favorit låter de inte än.
Men nästan.
(musiken börjar omkring 02:10)
Dagens pass är slut. Skrivbordet är om inte städat så i alla fall fläckvis röjt. Blommorna har fått flytta till en arbetskamrats rum. Molnen hänger gråmjuka och fluffiga över hustaken. Alldeles snart dags att åka hem. Snart börjar semestern. Om några minuter. 4 veckors ledigt. Skönt!
Efter 5 timmar på pass i olika diskar här på biblioteket avslutar jag dagen med Skottlands inofficiella nationalsång - Caledonia med good old Dougie Maclean.
Stålsträngat, melankoliskt, vackert och lugnt. Och en röst som är som långsamma Atlantdyningar in mot gråa dimmiga klippstränder.
I don't know if you can see, the changes that have come over me
In these last few days, ive been afraid that I might drift away
And I've been tellin old stories, singing songs
That made me think about where I came from
Thats the reason why I seem so far away today.
But let me tell you that I love you
And I think about you all the time
Caledonia you're callin me and now I'm goin' home
But if I should become a stranger
You know that it would make me more than sad
Caledonia's been everything I've ever had.
Well I have moved on, kept on moving
Proved the points that I needed prooving
Lost the friends that I needed loosing
Found others on the way
I have kissed the ladies and left them crying
Stolen dreams yes there's no denying
I have travelled hard with coat-tails flying
Somewhere with the wind
But let me tell you that I love you
And I think about you all the time
Caledonia you're callin me and now I'm goin' home
But if I should become a stranger
You know that it would make me more than sad
Caledonia's been everything I've ever had.
Now I'm sitting here, before the fire
The empty room the forest choir
The flames that couldn't get any higher
But they've withered now they've gone
But I'm steady thinking my way is clear,
And I know what I will do tomorrow
When the hands have shaken and the kisses flown I will dissapear.
But let me tell you that I love you
And I think about you all the time
Caledonia you're callin me and now I'm goin' home
But if I should become a stranger
You know that it would make me more than sad
Caledonia's been everything I've ever had.
Lilla A, nyss fyllda 4, stirrar mig stint i ögonen på 15 cm avstånd och informerar mig med bestämd röst: - Mamma. När jag blir stor ska jag bli TANDLÄKARE. Jag ska laga dina tänder. Och göra dem ROSA.
Gråväder. Vi har varit på Kafé Skogen och för första gången någonsin i barnens liv spelat minigolf (succe!) och ätit glass (inte första gången) i duggregnet. Det blir en hård match när minigolfspelande gudfar M kommer hit så småningom ;-)
Därefter hemfärd och på begäran - förstås - pasta till kvällsmat. Har tänt lampor och övervägt att elda i bergslagskaminen men - näe.... I JULI?! Vill inte. Det ska vara sommar nu.
Istället letar jag fram flanellpyjamasen och fotograferar fler av pelargonerna i fönstret medan regnet hänger i luften och kvällshimlen ser ut som blöta lovikkavantar.
Det här är en dubbel stjärnpelargon. Sorten heter 'Dunsbury' och är framtagen av Brian West.
En vanlig dag i lugn och ro: Milt gråväder men varmt och skönt ändå. R sover middag med Lilla A. Liten E - familjens egen Sickan-personlighet - tittar fascinerat på Jönssonligan. Tvättmaskinen brummar. Katterna som har varit ute hela natten ligger och snarkar (hörbart - yep!). Efter middagsluren ska vi till mormor & morfar och fira R's födelsedag. Kaffe och dusch nu. Fem arbetsdagar kvar till semestern.
Den namnlösa vildpelargonen jag köpte förra året har förresten börjat blomma. Så här fin är den:
...kommer här. En låt från 80-talets studentkorridor-år som var fyllda av musik och framförallt eget musicerande - företrädesvis i det trånga och tämligen äckliga köket med bruna skåpluckor och plasttapet med brunorange blommönster.
Alla sjöng och spelade gitarr, banjo, mandolin, tuba, tin whistle, bodhrán, bombard och mycket annat. Fast på bombarden spelade nog J bara en gång om jag minns rätt. Sen fick han mer eller mindre under hot lova att aldrig mer blåsa i den inom bebyggda trakter. Att ett sånt litet vackert instrument kan låta så starkt och gräsligt.
Irländskt, Brassens, Norrlåtar, Euskefeurat spelade vi och sjöng - allt från Whiskey in the jar till vackraste vackra Astridin valssi i moll. Och så denna släpiga nästan-swing förstås, med mannen med sammetsrösten. Den körde vi när vi spelade gatumusik en gång. Det var kul.
....kan man t ex hitta på den eminenta sidan Book a Minute.
Bland mina egna favoriter finns t ex denna snabbsammanfattning av hela Sagan om ringen-trilogin:
The Fellowship of the Ring By J. R. R. Tolkien
Ultra-Condensed by David J. Parker and Samuel Stoddard
Gandalf: Bilbo Baggins, your Ring is evil. In a couple decades, we'll try to destroy it. In the meantime, leave it for Frodo to play with.
Bilbo Baggins: It's not evil. It's mine. My precious. Mine! MINE, I TELL YOU!! MOOHOOHAHAHAHAHA!!!!!
(Frodo takes it to RIVENDELL. Some FRIENDS come with him. They are attacked by black riders a LOT, and it is SCARY.)
Elrond: Frodo Baggins, if Sauron ever gets this Ring, the world will be destroyed, and evil will reign forever. We must act quickly. Take the Ring to where he lives.
(They do some travelling. Some more FRIENDS come with him. Gandalf DIES in the mines of Moria, but will later be RESURRECTED in GLORIFIED form having triumphed over EVIL, an obvious literary ALLUSION to that movie where the guy comes back as a DOG.)
Boromir: Frodo Baggins, give me the Ring.
Frodo: No.
Boromir: What have I done? (dies)
THE END
------------------
The Two Towers By J. R. R. Tolkien
Ultra-Condensed by David J. Parker and Samuel Stoddard
(Gandalf frees THEODEN and overthrows SARUMAN. A bunch of IRRELEVANT stuff happens. Then the PLOT starts up again.)
THE END
-------------------
The Return of the King By J. R. R. Tolkien
Ultra-Condensed by David J. Parker and Samuel Stoddard Aragorn: We must travel the Paths of the Dead.
Eowyn: You'll die. (They don't.)
Gandalf: The Hordes of Mordor will destroy Minis Tirith. (They don't.)
Gandalf: We must attack Mordor. We'll all be killed. (They aren't.)
Gollum: Mmmm, yummy finger! (dies)
Frodo: The Ring has been destroyed, but now we will die in Mordor.
Sam: Buck up, Master Frodo.
(A bunch of feathered DEUS EX MACHINAS come out of NOWHERE and save EVERYBODY.)
THE END
*************************
...för att inte tala om sammanfattningen av SAMTLIGA verk av Jane Austen :-)
The Collected Work of Jane Austen By Jane Austen
Ultra-Condensed by Christina Carlson and Peter da Silva
Female Lead: I secretly love Male Lead. He must never know.
Male Lead: I secretly love Female Lead. She must never know.
...den brittiske fantasyförfattaren Alan Garner. I väntan på nästa Narniafilm började jag leta efter fler barnböcker med liknande fantasyteman - tidsresor, resor mellan världar, magi och kampen mellan ont och gott.
Två personliga favoriter från 1970-talets sommarlovsteatrar på P1 är Maria Gripes Tordyveln flyger i skymningen och Alan Garners Elidor - det gyllene landet.
Elidor är från början skriven som en radioteater och det känns. På ett bra sätt. Här finns inget utrymme för ordflöden sida upp och sida ner - boken är skriven långt innan det blev ett kriterium för fantasyböcker att de måste väga minst ett kilo. Elidor är en liten och tunn bok. Berättelsen är avskalad och varje ord och mening sitter där de ska.
Handlingen: Fyra ungdomar i Manchester har långtråkigt och bestämmer sig för att leta upp en gata de slumpvis väljer ut på en karta. De kommer till en helt okänd del av staden - en öde stadsdel där husen står i ruiner i väntan på rivning. I en övergiven kyrka dras de in i en annan värld och hamnar mitt i kampen mellan ont och gott.
Det finns en BBC-filmatisering av boken från tidigt 1990-tal. Del ett kan man se här:
Susan Cooper är en annan brittisk fantasyförfattare som också bygger sina berättelser på keltisk mytologi.
Fantasysviten The Dark is Rising består av fem böcker: Ovan hav, under sten (Over sea, under stone) En ring av järn (The dark is rising) Lövhäxan (Greenwitch) Gråkungen (The grey king) Silverträdet (Silver on the tree)
En ring av järn har filmats och marknadsförs under originaltiteln Dark is rising. Trailern finns här:
...kommer här, förstås framförd av Gitarhjälte Nr 1 Forever: Carlos Santana.
Och OJ säger jag bara - vad mycket kul musik från den egna sedan länge ospelade vinylsamlingen jag återupptäcker på Youtube. Upp och dansa nu!!!
Kommentarer överflödiga för alla som liksom jag har växt upp med både Monty Python och Star Trek och fortfarande kan citera långa stycken utantill. Övriga kan raskt scrolla vidare.
Just precis den här Suzukifolkmusik-låten - här framförd med bravur av några jag inte känner - spelade min käre 6-åring tillsammans med sin spelmansfröken på dagis på deras midsommarfirande förra veckan. Bara så ni vet! :-)
Kapitel 7 i självstudiekursen handlar om ljud och bild. Här kommer därför enligt instruktionerna en bild från mitt fotoalbum på Flickr.
De små mossbollarna är fotograferade i låg och blek novembersol. Bollarna växer på ett av hustaken i Wadköping. Bilden har jag fixat till i efterhand med s k Ortonteknik i Photoshop - en slags dubbelexponeringsteknik som gör bilderna lite drömskt suddiga med ett alldeles speciellt skimmer.
och här kommer en annan gammal favorit i moll - en liten vacker snutt med många olika namn:
"Waltzin' to Mongolia", "Les Collines de Mandchourie'', "The Hills Of Manchuria", "Mantsurian kukkuloilla" m fl.
Melodin är skriven av Ilya Alekseevitch Shatrov (1885-1952) och finns med i Nikita Mikhalkovs film Urga (Close to Eden).
Åter på jobbet efter två veckors semester + komp. Sitter nu med Länsbibliotekets självstudiekurs i 2.0 och har kul.
Som ett led i att försöka förstå mig på bloggandet i kombination med taggmoln mm utforskar jag just nu bl a -http://del.icio.us/ som f ö verkar vara en utmärkt uppfinning - och så förstås Youtube.
Här har jag bl a återfunnit den vackra irländska antikrigsballaden "Green fields of France" - också känd under namnet "No man's land" - en låt jag inte hört sedan kassettbandens dagar, då en gång i tiden i studentkorridoren i Uppsala. Kul! :-)
Euskefeurat har förresten gjort en svensk version av den här låten. Då heter den "Tankar på nattgammal is" och handlar om strejk och arbetsmarknadspolitik i Norrbotten. Den verkar inte finnas på Youtube, men Euskefeurats hemsida hittar man i alla fall här: http://www.hadebra.nu/euske/
Nu ska jag bara klura ut hur man fixar till ett taggmoln med de få taggar jag har.....
Har köpt frön på Tradera!
- 5 st frön till Pelargonium carnosum, suckulent från Sydafrika
- 5 st frön till Pelargonium tetragonum, en suckulent art med fyrkantig stam, känd sedan 1774.
Så kan det gå när man sitter i flera dagar & och kodar XHTML-kod och skriver om botanikhistoria (pelargoner) till den där andra inlämningsuppgiften...
Otsis blogg har återuppstått och kommer att användas i samband med länsbibliotekets 2.0-utbildning "13 saker".
Fast det får bli lite längre fram - just nu slutspurtar jag på en distanskurs i webbdesign. Ämnet för dagen är en webbplats om pelargoner.
Lilla A, nyss fyllda 4, stirrar mig stint i ögonen på 15 cm avstånd och informerar mig med bestämd röst: 
De små mossbollarna är fotograferade i låg och blek novembersol. Bollarna växer på ett av hustaken i Wadköping. Bilden har jag fixat till i efterhand med s k Ortonteknik i Photoshop - en slags dubbelexponeringsteknik som gör bilderna lite drömskt suddiga med ett alldeles speciellt skimmer.
Har köpt frön på Tradera!
- 5 st frön till Pelargonium carnosum, suckulent från Sydafrika
- 5 st frön till Pelargonium tetragonum, en suckulent art med fyrkantig stam, känd sedan 1774.
Så kan det gå när man sitter i flera dagar & och kodar XHTML-kod och skriver om botanikhistoria (pelargoner) till den där andra inlämningsuppgiften...
Otsis blogg har återuppstått och kommer att användas i samband med länsbibliotekets 2.0-utbildning "13 saker".
Fast det får bli lite längre fram - just nu slutspurtar jag på en distanskurs i webbdesign. Ämnet för dagen är en webbplats om pelargoner.
