...kommer här. En låt från 80-talets studentkorridor-år som var fyllda av musik och framförallt eget musicerande - företrädesvis i det trånga och tämligen äckliga köket med bruna skåpluckor och plasttapet med brunorange blommönster.
Alla sjöng och spelade gitarr, banjo, mandolin, tuba, tin whistle, bodhrán, bombard och mycket annat. Fast på bombarden spelade nog J bara en gång om jag minns rätt. Sen fick han mer eller mindre under hot lova att aldrig mer blåsa i den inom bebyggda trakter. Att ett sånt litet vackert instrument kan låta så starkt och gräsligt.
Irländskt, Brassens, Norrlåtar, Euskefeurat spelade vi och sjöng - allt från Whiskey in the jar till vackraste vackra Astridin valssi i moll. Och så denna släpiga nästan-swing förstås, med mannen med sammetsrösten. Den körde vi när vi spelade gatumusik en gång. Det var kul.
Så är det
5 dagar sedan
